% \iffalse meta-comment % % Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist % % Class for typsetting master theses at School of Mathematics and % System Engineering, Växjö University. % % \fi % % \iffalse % % \begin{macrocode} %\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01] %\ProvidesClass{rfmsi} %<*driver|master> \ProvidesFile{rfmsi.drv} [2007/05/29 2.1 Class for Reports from MSI] % % \end{macrocode} % %<*driver> \documentclass[a4paper,oneside]{ltxdoc} \usepackage[T1]{fontenc} \usepackage[swedish]{babel} \usepackage[latin1]{inputenc} \usepackage{texnames} \newenvironment{decl}{% \par \addvspace{2ex plus .75ex}% \noindent \begin{tabular}{|l|} \hline \ignorespaces }{% \\ \hline \end{tabular}% \vspace{1ex}\vskip -\parskip \noindent \ignorespacesafterend \nobreak } \GetFileInfo{rfmsi.drv} \begin{document} \frenchspacing \DocInput{rfmsi.dtx} \end{document} % % % \fi % % \CheckSum{438} % % \CharacterTable % {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z % Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z % Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9 % Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \# % Dollar \$ Percent \% Ampersand \& % Acute accent \' Left paren \( Right paren \) % Asterisk \* Plus \+ Comma \, % Minus \- Point \. Solidus \/ % Colon \: Semicolon \; Less than \< % Equals \= Greater than \> Question mark \? % Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\ % Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_ % Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \| % Right brace \} Tilde \~} % % \Large\noindent\textbf{Växjö universitet}\normalsize\hspace*{\fill}% % \filedate\\ % \small Matematiska och system-\\ % tekniska institutionen\\ % \emph{Robert Nyqvist\bigskip} % \begin{center} % \bfseries % \LARGE % Mall för \textit{Rapporter från MSI}\\[.2\baselineskip] % \large % Dokumentklass för \LaTeXe\\[.3\baselineskip] % Version \fileversion % \end{center} % \normalsize % % \begin{abstract} % Magisterarbeten, för-tryck (\emph{eng}.\ preprint) och andra % rapporter som publiceras i rapportserien \emph{Rapporter från MSI} % ska då de är typsatta med hjälp av \LaTeXe\ använda % dokumentklassen \textsf{rfmsi}. Något stöd för \LaTeX\ 2.09 ges % inte. Vi beskriver här både hur denna klass används och hur den är % implementerad. % \end{abstract} % % \tableofcontents % % \section{Anvisningar till dig som författare} % % Den lokala rapportserien \textit{Rapporter från~MSI} är avsedd för % examensarbeten och ''preprints''. För att rapporter publicerade i % denna serie ska få ett enhetligt utseende ska du följa anvisningarna % i dokumentet \emph{Rapportskrivning}.\footnote{% % |www.msi.vxu.se/forskn/exarb/hantering.html|} % % \section{Manual} % % Klassen bygger på \textsf{article}. I detta avsnitt beskriver vi de % kommandon som är nya eller kommandon som har definierts om, med % avseende på \textsf{article}. Dessutom ger vi även några tips att % tänka på vid t.ex. typsättning av matematik. Notera att vissa % kommandon i \textsf{article} är inaktiva i denna klass. Se även % avsnitt~\ref{sec:schablon} på sidan~\pageref{sec:schablon}. % % \subsection{Initiering} % % För att använda klassen inleder man sitt dokument med kommandot % \begin{decl} % |\documentclass|\oarg{alternativ}|{rfmsi}| % \end{decl} % Flera \meta{alternativ} kan anges, och i så fall åtskiljs dessa med % komma\-tecken. Om ingen övergripande styrning av mallen önskas kan % hela konstruktionen \oarg{alternativ} utelämnas. Även alternativ som % styr paket kan skrivas in i \meta{alternativ}. Klassen har två egna % alternativ, |draft| och |final|, med samma betydelse som i % standardklasserna. Förvald är |final|. % % \subsection{Paket som laddas automatiskt} % % Klassen laddar automatiskt vissa paket, som därför inte behövs % laddas en gång till via |\usepackage|. De paket som alltid laddas är % \textsf{geometry}, \textsf{graphicx}, \textsf{fancyhdr}, % \textsf{ifpdf} och \textsf{tocbibind}. % % \subsection{Att generera PDF} % % Med pdf\LaTeX\ producerar du en \textsc{pdf}-version av din rapport. % Ett annat alternativ är att gå via PostScript. Generera först en % \textsc{dvi}-fil med hjälp av \LaTeX. Exekvera därefter kommandot % \begin{quote} % |dvips -Ppdf -G0 |\meta{\textsc{dvi}-fil} % \end{quote} % för att skapa en PostScript-fil, och kör till sist kommandot % \begin{quote} % |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil} % \end{quote} % % \subsection{Bilder} % % Klassen laddar automatiskt paketet \textsf{graphicx} på sådant sätt % att du kan infoga antingen bilder i format som passar för \LaTeX\ % eller för pdf\LaTeX, enligt följande tabell: % \begin{center} % \begin{tabular}{ll} % \LaTeX & \textsc{eps}, \textsc{mps} \\ % pdf\LaTeX & \textsc{pdf}, \textsc{png}, \textsc{jpg}, \textsc{mps} % \end{tabular} % \end{center} % där filformatet \textsc{mps} är en variant av \textsc{eps} som % MetaPost genererar. Det är lämpligt att du sparar varje bild i två % olika format, \textsc{eps} och \textsc{pdf}, för att på så sätt få % ett dokumentet som är kompatibelt med både \LaTeX\ och pdf\LaTeX. % % Med programmet |epstopdf| är det enkelt att konvertera bilder från % \textsc{eps} till \textsc{pdf}. När en bild infogas utelämnar man % filändelsen. Antag till exempel att vi vill infoga en bild som är % sparad som |figur.eps|. Genom att exekverar % \begin{quote} % |epstopdf figur.eps| % \end{quote} % skapar vi filen |figur.pdf|. Bilden infogas med kommandot % \begin{quote} % |\includegraphics{figur}| % \end{quote} % som kommer att använda |figur.eps| respektive |figur.pdf| beroende % på om \LaTeX\ eller pdf\LaTeX\ exekveras. % % \subsection{Typsnitt och språk} % % Använd kodning av typsnitt som är anpassad för europeiska språk: % \begin{quote} % |\usepackage[T1]{fontenc}| % \end{quote} % Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times. I % Times finns inte linjärer eller mekaner utan vi använder Helvetica % respektive Courier för dessa: % \begin{quote} % |\usepackage{mathptmx}|\\ % |\usepackage[scaled=.9]{helvet}|\\ % |\usepackage{courier}| % \end{quote} % I matematiska dokument rekommenderas att du använder Computer % Modern, som är standard i \LaTeX. Skriver du på svenska eller om du % vill ha med en svensk sammanfattning bör du ladda \textsf{babel}. % Det språk som anges sist sätts om standard: % \begin{quote} % |\usepackage[swedish,english]{babel}| % \end{quote} % Växla mellan språken med |\selectlanguage| eller omgivningen % |otherlanguage|. För att bl.a. kunna skriva bokstäverna å, ä och % ö, skriver du: % \begin{quote} % |\usepackage[latin1]{inputenc}| % \end{quote} % Arbetar du i en Windows- eller Macintoshmiljö ändrar du |latin1| % till |ansinew| respektive |applemac|. % % \subsection{Titel, författare och sånt} % % Dokumentspecifika uppgifter som titel, undertitel, författare och så % vidare anges med de kommandon som beskrivs i detta avsnitt. Dessa % måste komma före |\frontcover| och |\frontmatter|, se nästa avsnitt. % % \begin{decl} % |\title|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}\\ % |\subtitle|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$} % \end{decl} % Deklarerar \meta{text$_1$} att vara titeln respektive undertiteln på % dokumentet. Man kan utelämna |\subtitle| om ingen undertitel % behövs. Både titel och undertitel hamnar på omslagets framsida och % på titelsidan. Argumentet \meta{text$_2$} hamnar på titelsidan och % är till för att styra hur en lång titel eller undetitel ska delas % upp på flera rader på respektive sida. Om \meta{text$_2$} utelämnas % används \meta{text$_1$} även på titelsidan. % % \begin{decl} % |\author|\marg{text} % \end{decl} % Deklarerar \meta{text} som en eller flera författare. Vid flera % författare åtskiljs dessa med |\and|. % % \begin{decl} % |\publmonth|\marg{text}\\ % |\publyear|\marg{n} % \end{decl} % Deklarerar \meta{text} och \meta{n} som den månad (förkortad) % respektive det år som examensarbetet eller avhandlingen % publicerades. % % \begin{decl} % |\discipline|\marg{text}\marg{förkortning} % \end{decl} % Deklarerar \meta{text} som det ämnesområde som innehållet i % dokumentet hör till. Det andra argument är motsvarande förkortning % enligt bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}. % % \begin{decl} % |\thesistype|\marg{text}\marg{förkortning} % \end{decl} % Deklarerar \meta{text} att ange typ av arbete. För andra argumentet % se bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}. Förvalda värden är % |Master's Thesis| respektive |E|. % % \begin{decl} % |\reportno|\marg{n} % \end{decl} % Rapportens löpnummer i serien (fås av seketerare). % % \subsection{Omslag och startsidor} % % \begin{decl} % |\frontcover|\\ % |\backcover| % \end{decl} % Producerar omslagets framsida respektive baksida. För att dessa % kommandon ska fungera smärtfritt är det tänkt att de ska placeras % först respektive sist i dokumentet. Framsidan följs direkt av en % tom sida och baksidan hamnar alltid på en sida med jämnt sidnummer % och sidan innan kommer att vara tom. % % \begin{decl} % |\frontmatter| % \end{decl} % Producerar titelsida följt av en tom sida. Bör följas av % sammanfattning, erkännande och innehållsförteckning. % % \begin{decl} % |\mainmatter| % \end{decl} % Inför vissa inställningar rörande paginering och kolumntitel av % huvudtexten. Kommandot placeras lämpligen direkt efter % |\tableofcontents|. % % \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande} % % Använd omgivningen |abstract| för att typsätta sammanfattning och % erkännanden. Placera dem mellan |\frontmatter| och % |\tableofcontents|. Använd |\selectlanguage| eller |otherlanguage| % för att få \LaTeX\ att använda rätt avstavningsspråk. Notera att % detta även ger rätt rubrik på sammanfattningarna. Däremot behöver % du ändra på rubriken på erkännanden genom att skriva % \begin{quote} % |\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}| % \end{quote} % % \begin{decl} % |\begin{keywords}|\oarg{rubrik} \meta{text} |\end{keywords}| % \end{decl} % Omgivnig för typsättning av nyckelord. Bör placeras direkt efter % sammanfattning. Med \meta{rubrik} styr du rubriken och % \oarg{rubrik} utelämnas används ''Key-words'' som standard. % % % \subsection{Matematik} % % Vid typsättning av matematik bör du använda \AMSLaTeX, speciellt % paketen \textsf{amsmath}, \textsf{amssymb} och \textsf{amsthm}. % Även \textsf{mathtools} rekommenderas. % % Paketet \textsf{amsthm} ger oss möjlighet att typsätta satser och % liknande. Det åstadkommer vi genom att deklarera några olika % omgivningar: % \begin{quote} % |\theoremstyle{plain}|\\ % |\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]|\\ % |\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}|\\ % |\newtheorem*{corollary}{Corollary}| % \end{quote} % Omgivningen för satser nollställs vid varje |\section| och % omgivningen för lemmor använder samma räknare som för satser. % Däremot numreras inte följdsatser. Om t.ex. en sats har ett % specifikt namn, som till exempel ''Zorn's Lemma'', så skriver man: % \begin{quote} % |\begin{lemma}[Zorn's Lemma]| % \end{quote} % Hakparentesen kan utelämnas. Det finns även andra stilar, via % |\theoremstyle|, som t.ex. |definition| och |remark|. % % I \textsf{amsthm} finns omgivningen |proof| definierad, för % typsättning av bevis, lösningar och liknaden. Inleds med rubriken % ''\textit{Proof.}''. Rubriken kan bytas ut. Antag att vi t.ex. % vill att ett bevis börjar med rubriken ''\textit{Proof of % Theorem~2.1}'' och om Theorem~2.1 har etiketten |\label{thm:2.1}|. % Då skriver man: % \begin{quote} % |\begin{proof}[Proof of Theorem \ref{thm:2.1}]| % \end{quote} % Omgivningen avslutar beviset med en halmos i högerkanten. Som % standard är halmosen en kvadrat, men genom att skriva: % \begin{quote} % |\renewcommand{\qedsymbol}{Q.E.D.}| % \end{quote} % avslutas alla bevis med ''Q.E.D.'' istället. Om en fristående % formel eller en lista avslutar ett bevis, fås en halmos på samma rad % med kommandot |\qedhere|. Med raden % \begin{quote} % |\numberwithin{equation}{section}| % \end{quote} % får du ekvationer att numreras löpande med avseende på ekvationer. % % \subsection{Pseudo- och programkod} % % För typsättning av pseudo- och programkod rekommenderas paketen % \textsf{algorithmicx} respektive \textsf{listings}. % % \subsection{Referenser} % % För att få referenser att följa standarden Harvard rekommendera % paketet \textsf{natbib}. % % % \section{Implementation} % % \subsection{Klassalternativ} % % Klassen bygger på standardklassen \textsf{article}. Men de flesta % klassalternativen i \textsf{article} behövs inte, vissa strider även mot % de regler som styr rapportserien \emph{Rapporter från MSI}. Därför görs % dessa inaktiva. % \begin{macrocode} %<*master> \DeclareOption{a5paper} {\ClassError{rfmsi}{Option `a5paper' is not supported}} \DeclareOption{b5paper} {\ClassError{rfmsi}{Option `b5paper' is not supported}{}} \DeclareOption{letterpaper} {\ClassError{rfmsi}{Option `letterpaper' is not supported}{}} \DeclareOption{legalpaper} {\ClassError{rfmsi}{Option `legalpaper' is not supported}{}} \DeclareOption{executivepaper} {\ClassError{rfmsi}{Option `executivepaper' is not supported}{}} \DeclareOption{landscape} {\ClassError{rfmsi}{Option `landscape' is not supported}{}} \DeclareOption{10pt} {\ClassError{rfmsi}{Option `10pt' is not supported}{}} \DeclareOption{11pt} {\ClassError{rfmsi}{Option `11pt' is not supported}{}} \DeclareOption{twocolumn} {\ClassError{rfmsi}{Option `twocolumn' is not supported}{}} \DeclareOption{oneside} {\ClassError{rfmsi}{Option `oneside' is not supported}{}} \DeclareOption{notitlepage} {\ClassError{rfmsi}{Option `notitlepage' is not supported}{}} \DeclareOption{titlepage} {\ClassError{rfmsi}{Option `titlepage' is not supported}{}} \DeclareOption{leqno} {\ClassError{rfmsi}{Option `leqno' is not supported}{}} \DeclareOption{fleqn} {\ClassError{rfmsi}{Option `fleqn' is not supported}{}} \DeclareOption{openbib} {\ClassError{rfmsi}{Option `openbib' is not supported}{}} % \end{macrocode} % Laddar klassen \textsf{article} tillsammans med förvalda klassalternativ % eller eventuellt andra som anges av användaren via |\documentclass|. % \begin{macrocode} \DeclareOption*{\PassOptionsToClass{\CurrentOption}{article}} \ProcessOptions\relax \LoadClass[12pt,a4paper,onecolumn,twoside]{article} % \end{macrocode} % % \subsection{\LaTeX\ eller pdf\LaTeX?} % % Ladda paketet \textsf{ifpdf} som definierar en logisk variabel som % kan användas för att avgöra om pdf\LaTeX\ exekveras eller inte. % \begin{macrocode} \RequirePackage{ifpdf} % \end{macrocode} % Vi behöver ladda \textsf{graphicx} för att kunna infoga Växjö % universitets symbol på omslaget. Med |\ifpdf| se vi till att samma % radbrytningsalgoritm används oavsett program, deklarera vilka % bildfilformat som är möjliga att använda och ange hur okända % bildfilsändelser ska hanteras. % \begin{macrocode} \ifpdf \RequirePackage[pdftex]{graphicx} \pdfadjustspacing 1 \AtBeginDocument{% \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.pdf,.jpg,.png}% \DeclareGraphicsRule{*}{mps}{*}{}% } \else \RequirePackage[dvips]{graphicx} \AtBeginDocument{% \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.eps}% \DeclareGraphicsRule{*}{eps}{*}{}% } \fi % \end{macrocode} % % \subsection{Marginaler} % % Med paketet \textsf{geometry} är det enkel att ändra storleken på % marginalerna. Ytter och bunt ska vara 3~cm, huvud 2~cm och % fot~2,5~cm. % \begin{macrocode} \RequirePackage{geometry} \geometry{% twoside, a4paper, left=3cm, right=3cm, top=2cm, bottom=2.5cm, hcentering, bindingoffset=0pt, footskip=10mm, nohead } % \end{macrocode} % % \subsection{Kolumntitel och sidfot} % % För att kunna förändra innehållet i huvud och fot enkelt laddar vi % \textsf{fancyhdr}. % \begin{macrocode} \RequirePackage{fancyhdr} % \end{macrocode} % Någon kolumntitel ska inte förekomma och pagineringen placeras i % centrerad i sidfoten. % \begin{macrocode} \fancyfoot{} \fancyhead{} \fancyfoot[C]{\thepage} \renewcommand{\headrulewidth}{\z@} \renewcommand{\footrulewidth}{\z@} \pagestyle{fancy} % \end{macrocode} % \begin{macro}{\mainmatter} % I huvudtexten ska arabiska siffror användas vid paginering. % \begin{macrocode} \newcommand\mainmatter{% \cleardoublepage \pagenumbering{arabic}% } % \end{macrocode} % \end{macro} % % \subsection{Titel, författare och sånt} % % \begin{macro}{\title} % \begin{macro}{\@titlei} % \begin{macro}{\@titleii} % \begin{macro}{\subtitle} % \begin{macro}{\@subtitlei} % \begin{macro}{\@subtitleii} % Med hjälp av |\title| och |\subtitle| sparas titel och undertitel % vardera i två olika interna kommandon, där |\@titlei| används på % omslagets framsida och |\@titleii| på titelsidan. Analogt för % undertitel, förutom att vi låter dessa vara tomma från början % ifall undertitel saknas. % \begin{macrocode} \renewcommand*{\title}[2][\opttitle]{% \def\opttitle{#2}% \gdef\@titlei{#1}% \gdef\@titleii{#2}% } \newcommand*{\subtitle}[2][\optsubtitle]{% \def\optsubtitle{#2}% \gdef\@subtitlei{#1}% \gdef\@subtitleii{#2}% } \let\@subtitlei\@empty \let\@subtitleii\@empty % \end{macrocode} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % % \begin{macro}{\publmonth} % \begin{macro}{\@publmonth} % \begin{macro}{\publyear} % \begin{macro}{\@publyear} % Den månad och det år som avhandlingen publicerades. % \begin{macrocode} \newcommand*{\publmonth}[1]{\gdef\@publmonth{#1}} \def\@publmonth{????} \newcommand*{\publyear}[1]{\gdef\@publyear{#1}} \def\@publyear{????} % \end{macrocode} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % % \begin{macro}{\discipline} % \begin{macro}{\@discipline} % \begin{macro}{\@discipline@abbrv} % Ämnesområdet för avhandlingen. % \begin{macrocode} \newcommand*{\discipline}[2]{% \gdef\@discipline{#1} \gdef\@discipline@abbrv{#2}% } \def\@discipline{????} \def\@discipline@abbrv{??} % \end{macrocode} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % % \begin{macro}{\reportno} % \begin{macro}{\@reportno} % \begin{macro}{\@issn} % Rapportens nummer i serien, samt \textit{International Standard % Serial Number}. % \begin{macrocode} \newcommand{\reportno}[1]{\gdef\@reportno{#1}} \def\@reportno{????} \def\@issn{1650-2647} % \end{macrocode} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % % \begin{macro}{\thesistype} % \begin{macro}{\@thesistype} % \begin{macro}{\@thesistype@abbrv} % Typ av rapport. % \begin{macrocode} \newcommand*{\thesistype}[2]{% \gdef\@thesistype{#1}% \gdef\@thesistype@abbrv{#2}% } \def\@thesistype{Master's Thesis} \def\@thesistype@abbrv{E} % \end{macrocode} % \end{macro} % \end{macro} % \end{macro} % % \subsection{Omslag} % % \begin{macro}{\frontcover} % Omslagets framsida skapas genom att placera ut dessa olika % ''delar'' med hjälp av omgivningen \verb"picture". Inget material % i sidfoten. Typsnittet ska vara Times. % \begin{macrocode} \newcommand{\frontcover}{% \thispagestyle{empty}% \setcounter{page}{-1} \setlength{\unitlength}{1cm}% \noindent \begin{picture}(15,25.2)(3,2.5)% \usefont{T1}{ptm}{m}{n}% % \end{macrocode} % En vertikal och två horisontella linjer. % \begin{macrocode} \put(5,1.3){\rule{.5mm}{27.5cm}} \put(1.4,4.8){\rule{17.8cm}{.5mm}} \put(5.5,26.2){\rule{11.7cm}{.5mm}} % \end{macrocode} % Universitetets symbol och namn läggs i det övre vänstra hörnet. % \begin{macrocode} \put(2.75,25.4){\makebox(0,0)[b]{% \includegraphics[width=14mm]{vxusymbol.1}}} \put(2.75,25.15){\makebox(0,0)[t]{% \parbox{3.5cm}{\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\LARGE \centering V\"{a}xj\"{o}\\ University}}} % \end{macrocode} % Längs upp sätts institutionsnamn och publikationsserie. % \begin{macrocode} \put(5.5,28){School of Mathematics and System Engineering} \put(5.5,27){\textbf{Reports from MSI} - Rapporter fr{\aa}n MSI} % \end{macrocode} % Titel, undertitel och författare. % \begin{macrocode} \put(11.5,21.9){\makebox(0,0)[t]{% \parbox{11cm}{\centering \fontsize{18}{23}\selectfont\@titlei\\[\baselineskip]% \large\@subtitlei}}} \put(11.5,13.1){\makebox(0,0)[t]{% \parbox{11cm}{\centering \begin{tabular}[t]{c} \@author \end{tabular}}}} % \end{macrocode} % Längst ned sätter vi månad, år, adress, \textsc{issn} och % \textsc{isrn}. % \begin{macrocode} \put(2.75,3.7){\makebox(0,0)[t]{% \parbox{3.5cm}{\centering\@publmonth\\ \@publyear}}} \put(5.8,3.7){\makebox(0,0)[tl]{% \parbox{4cm}{\small MSI\\ V\"{a}xj\"{o} University\\ \textbf{SE-351 95 V\"{A}XJ\"{O}}}}} \put(12,3.7){\makebox(0,0)[tl]{% \parbox{8cm}{\small Report \@reportno\\ ISSN \@issn\\ ISRN VXU/MSI/\@discipline@abbrv/\@thesistype@abbrv/-{}-% \@reportno/-{}-SE}}} % \end{macrocode} % Nästa sida ska vara tom och därefter avslutar vi definitionen av % |\frontcover|. % \begin{macrocode} \end{picture}% \newpage \thispagestyle{empty} \mbox{} \newpage } % \end{macrocode} % \end{macro} % % Kommandot |\maketitle| ska inte kunna användas istället för % |\frontcover|. % \begin{macrocode} \renewcommand{\maketitle}{\relax} % \end{macrocode} % % \begin{macro}{\backcover} % Baksidan ska hamna på en sida med jämnt sidnummer och sidan innan % ska vara tom. % \begin{macrocode} \newcommand{\backcover}{% \clearpage \thispagestyle{empty} \mbox{} \clearpage \ifodd\c@page \thispagestyle{empty} \mbox{} \clearpage \fi % \end{macrocode} % Centrerad längst ned sätts universitetets symbol och namn, samt % institution, adress och hemsida. % \begin{macrocode} \begin{center} \usefont{T1}{ptm}{m}{n}% \thispagestyle{empty}% \mbox{}% \vfill \includegraphics[width=15mm]{vxusymbol.1}\\ {\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\huge V\"{a}xj\"{o}\\ universitet}\\[8mm] \textbf{Matematiska och systemtekniska institutionen}\\ SE-351 95 V\"{a}xj\"{o}\\[7mm] Tel. +46\,(0)470\,70\,80\,00, fax +46\,(0)470\,840\,04\\ http://www.vxu.se/msi/ \vskip1.2cm \mbox{} \end{center}% } % \end{macrocode} % \end{macro} % % \subsection{Startsidor} % % \begin{macro}{\frontmatter} % Definiera kommandot |\frontmatter| för att typsätta titelsida och % att följande sidor pagineras med romerska siffror. % \begin{macrocode} \newcommand\frontmatter{% \pagenumbering{roman} \setcounter{page}{1} \thispagestyle{empty} % \end{macrocode} % Centrera horisontellt i tur och ordning författare, titel, % eventuellt undertitel, typ av rapport, disciplin, år och Växjö % universitets symbol. % \begin{macrocode} \begin{center} \mbox{}\\[2\baselineskip]% \begin{tabular}[t]{c} \large\@author \end{tabular}\\[0.75cm] \LARGE\@titleii \ifx\@empty\@subtitleii \\[1.5cm] \else \\[0.25\baselineskip] \Large\@subtitleii\\[1.5cm] \fi \normalsize \@thesistype\\[\baselineskip] \@discipline\\[2\baselineskip] \@publyear \vfill \includegraphics[width=9mm]{vxusymbol.1}\kern0.3em\hbox{% \raisebox{\depth}{\fontsize{17.28}{20.74}\usefont{T1}{ppl}{m}{n}% V\"{a}xj\"{o} University}} \end{center} % \end{macrocode} % Sidan därefter ska vara helt tom. Avsluta definitionen av % |\frontmatter| med att frigöra minne. % \begin{macrocode} \clearpage \thispagestyle{empty} \mbox{} \global\let\title\relax \global\let\@titlei\@empty \global\let\@titleii\@empty \global\let\@subtitlei\@empty \global\let\@subtitleii\@empty \global\let\author\relax \global\let\@author\@empty \global\let\publmonth\relax \global\let\@publmonth\@empty \global\let\publyear\relax \global\let\@publyear\@empty \global\let\discipline\relax \global\let\@discipline\@empty \global\let\@issn\@empty \clearpage } % \end{macrocode} % \end{macro} % % \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande} % % \begin{macro}{keywords} % Efter både den engelska och svenska sammanfattningen är det % brukligt att rada upp några nyckelord. % \begin{macrocode} \newenvironment{keywords}[1][Key-words]{% \par\vspace{.2\baselineskip}% \noindent{\bfseries\slshape #1:} }{% } % \end{macrocode} % \end{macro} % % \begin{environment}{abstract} % Omgivning för sammanfattning. % \begin{macrocode} \renewenvironment{abstract}{% \vskip2cm \begin{center} \large\bfseries\abstractname \end{center} \par\vspace{.1\baselineskip}\noindent\ignorespaces }{} % \end{macrocode} % \end{environment} % % \subsection{Rubriker} % % Alla rubriknivåer ska numreras men endast huvudrubriker, |\section|, % och underrubriker, |\subsection|, ska läggas in i % innehållsförteckningen. % \begin{macrocode} \setcounter{secnumdepth}{3} \setcounter{tocdepth}{2} % \end{macrocode} % Med hjälp av paketet \textsf{tocbibind} läggs rubrikerna för % litteraturförteckningen och sakregister in i innehållsförteckningen. % \begin{macrocode} \RequirePackage[nottoc,notlof,notlot,section]{tocbibind} % \end{macrocode} % % \begin{macro}{\section} % Kapitelrubriker sätts i 14 punkter och fet stil. % \begin{macrocode} \renewcommand{\section}{% \@startsection {section}% {1}% {0pt}% {-3ex plus -1ex minus -.2ex}% {1.5ex plus.2ex}% {\large\bfseries}% } % \end{macrocode} % \end{macro} % % \begin{macro}{\subsection} % Underrubriker sätts i 12 punkter och fet stil. % \begin{macrocode} \renewcommand{\subsection}{% \@startsection {subsection}% {2}% {0pt}% {-2.5ex plus -1ex minus -.2ex}% {1.25ex plus .2ex}% {\bfseries\normalsize}% } % \end{macrocode} % \end{macro} % % \begin{macro}{\subsubsection} % Underunderrubriker sätts i 12 punkter och mager stil. % \begin{macrocode} \renewcommand{\subsubsection}{% \@startsection {subsubsection}% {3}% {0pt}% {-2.25ex plus -1ex minus -.2ex}% {1ex plus .2ex}% {\normalfont\normalsize}% } % \end{macrocode} % \end{macro} % % \subsection{Indrag och citat} % % \begin{macro}{\parindent} % Varje stycke, utom det första efter en rubrik, ska inledas med ett % indrag om 0,5~cm. % \begin{macrocode} \setlength{\parindent}{.5cm} % \end{macrocode} % \end{macro} % % \begin{environment}{quotation} % \begin{environment}{quote} % \begin{macrocode} \renewenvironment{quotation}{% \list{}{% \leftmargin 2cm% \rightmargin \leftmargin \listparindent 1.5em% \itemindent \listparindent \parsep \z@ \@plus\p@ }% \item\relax}{\endlist} \renewenvironment{quote}{% \list{}{% \leftmargin 2cm \rightmargin \leftmargin}% \item\relax}{\endlist} % \end{macrocode} % \end{environment} % \end{environment} % % %\subsection{Figur- och tabellnumrering} % % Numrering av figurer och tabeller ska ske sekvensiellt inom varje % kapitel. % \begin{macrocode} \@addtoreset{figure}{section} \@addtoreset{table}{section} \renewcommand{\thefigure}{\thesection.\arabic{figure}} \renewcommand{\thetable}{\thesection.\arabic{table}} % % \end{macrocode} % % \subsection{Universitetets symbol} % % Vi genererar Växjö universitets symbol med hjälp av MetaPost. Först % definierar~vi de variabler, konstanter och punkter som vi behöver. % \begin{macrocode} %<*metapost> path p, q; pair c[]; s = 1; c1 := (0, 200); c2 := (0, 240); c3 := (0, 265); c4 := (0, 305); c5 := (0, 330); c6 := (0, 365); c7 := (200, 527.23); c8 := (180, 706.5); c9 := (240, 920.36); z1 = (12.5, 0.21); z2 = (365, 365); z3 = (144.79, 700.05); z4 = (12.5, 843.92); z5 = (12.5, 284.08); z6 = (85, 200); z7 = (12.5, 115.92); z8 = (12.5, 90.52); z9 = (150, 240); z10 = (85.71, 363.1); z11 = (13.69, 454.51); z12 = (190, 265); z13 = (12.5, 75.41); z14 = (12.5, 45.3); z15 = (260, 305); z16 = (106.36, 542.25); z17 = (17.3, 629.5); z18 = (300, 330); z19 = (12.5, 30.26); % \end{macrocode} % Nedan beskrivs konturen av den högra delen av symbolen. % \begin{macrocode} p := z1{dir(angle(z1 - c6) + 90)} ..{dir(angle(z2 - c6) + 90)}z2{dir(angle(z2 - c6) + 90)} ..{dir(angle(z3 - c6) + 90)}z3{dir(angle(z3 - c9) - 90)} ..{dir(angle(z4 - c9) - 90)}z4 --z5{dir(angle(z5 - c1) - 90)} ..{dir(angle(z6 - c1) - 90)}z6{dir(angle(z6 - c1) - 90)} ..{dir(angle(z7 - c1) - 90)}z7 --z8{dir(angle(z8 - c2) + 90)} ..{dir(angle(z9 - c2) + 90)}z9{dir(angle(z9 - c2) + 90)} ..{dir(angle(z10 - c2) + 90)}z10{dir(angle(z10 - c7) - 90)} ..{dir(angle(z11 - c7) - 90)}z11{dir(angle(z11 - c3) - 90)} ..{dir(angle(z12 - c3) - 90)}z12{dir(angle(z12 - c3) - 90)} ..{dir(angle(z13 - c3) - 90)}z13 --z14{dir(angle(z14 - c4) + 90)} ..{dir(angle(z15 - c4) + 90)}z15{dir(angle(z15 - c4) + 90)} ..{dir(angle(z16 - c4) + 90)}z16{dir(angle(z16 - c8) - 90)} ..{dir(angle(z17 - c8) - 90)}z17{dir(angle(z17 - c5) - 90)} ..{dir(angle(z18 - c5) - 90)}z18{dir(angle(z18 - c5) - 90)} ..{dir(angle(z19 - c5) - 90)}z19 --cycle; % \end{macrocode} % Figur~1 ger en svart symbol på vit bakgrund. % \begin{macrocode} beginfig(1); fill p scaled s shifted (s * (365, 0)); fill p reflectedabout((0, 0), (0, 1)) scaled s shifted (s * (365, 0)); endfig; end % % \end{macrocode} % % \subsection{Schablon}\label{sec:schablon} % % Vi avslutar med att presentera en schablon, som vid kompilering av % |rfmsi.ins| skapas som filen \verb"template.tex". % \begin{macrocode} %<*template> \documentclass{rfmsi} % \end{macrocode} % Om du arbetar i Windows eller Macintosh bör du ändra |latin1| till % |ansinew| respektive |applemac|. % \begin{macrocode} \usepackage[T1]{fontenc} \usepackage[swedish,english]{babel} \usepackage[latin1]{inputenc} % \end{macrocode} % Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times. % Följande tre rader tar du bort om du vill använda COmputer Modern % istället, vilket rekommenderas om du skriver inom matematik. % \begin{macrocode} \usepackage{mathptmx} \usepackage[scaled=.9]{helvet} \usepackage{courier} % \end{macrocode} % Laddar några paket som underlättar typsättningen av matematiska % dokument. % \begin{macrocode} \usepackage{amsmath,amssymb,amsthm} % \end{macrocode} % Deklarerar några användbara omgivningar för typsättning av satser % och linander. % \begin{macrocode} \newtheorem{theorem}{Theorem}[section] \newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma} \newtheorem*{corollary}{Corollary} \theoremstyle{definition} \newtheorem{definition}{Definition}[section] \newtheorem{example}{Example}[section] \theoremstyle{remark} \newtheorem*{remark}{Remark} % \end{macrocode} % För att få numrering av ekvationer att följa kapitelnumreringen. % \begin{macrocode} \numberwithin{equation}{section} \begin{document} % \end{macrocode} % Noter att alla |[]| nedan kan utelämnas. Även |\subtilte| är % valfritt. % \begin{macrocode} \title[]{} \subtitle[]{} \author{} \publmonth{} \publyear{} \discipline{}{} \thesistype{}{} \reportno{} % \end{macrocode} % Nästa rad ger famsidan. Resten av koden är i stort sett ordinär och % tarvar därför inte någon djupare förklaring. % \begin{macrocode} \frontcover \frontmatter \begin{abstract} %%% -- Abstract in english \end{abstract} \begin{keywords} %%% -- Key-words \end{keywords} \begin{otherlanguage}{swedish} \begin{abstract} %%% -- Svensk sammanfattning \end{abstract} \begin{keywords}[Nyckelord] %%% -- Nyckelord \end{keywords} \end{otherlanguage} \renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments} \begin{abstract} %%% -- Text \end{abstract} \tableofcontents \mainmatter %%% -- Dokumentet \appendix %%% -- Bilagor \bibliographystyle{} \bibliography{} \backcover \end{document} % % \end{macrocode} % Ovan antas att man använder \BibTeX\ för att skapa en litteraturförteckning. % Det är inte nödvändigt, utan man kan istället använda omgivningen % |thebibliography|. % % \Finale \endinput